Välj rätt vedträ för den perfekta brasan
Det stämmer verkligen att alla trädslag har sina fördelar och olika egenskaper när det gäller att elda.
De mjukare träslagen, som gran, tall och al, är perfekta som tändved eftersom de är lätta att tända och ger fin låga utan att det blir för varmt i rummet.
Å andra sidan är ek, bok och björk hårdare träslag som ger bra värme under en längre tid.
För den finaste brasan är det en perfekt mix att blanda ett lättantändligt mjukare vedträ med ett hårdare vedträ som brinner länge.
Varje trädslag sina egna styrkor och svagheter. Och oavsett vilket trädslag du väljer, kan du njuta av egenskaper som tändved, brinntid, eftervärme, ljussken, livlig eld, stilla eld, doft och värme.
Visste du att ved är en förnyelsebar och CO2-neutral energikälla?
Under andra världskrigets 40-tal var vi första gången påminda om vikten av närproducerad förnyelsebar energi när vedstaplarna fyllde våra gator i städerna.
När kriget sedan tog slut blev det en lyx att höra elradiatorerna knäppa istället för att behöva gå upp mitt i natten för att elda i kaminen.
På 1990-talet sammanföll vedbristen med det höga olje- och elpriset, vilket ledde till utvecklingen av modernare kaminer och diskussioner om klimatförändringar och världsekonomi.
Skogen, som är den primära källan till ved, absorberar CO2 när den växer och avger CO2 när den förmultnar eller eldas upp i vår kamin. Detta visar att historien går i cykler och att vi bör lära oss av tidigare erfarenheter för att forma en mer hållbar framtid.
En brinnande eldstad skapar en mysig och varm atmosfär som inget annat. Eldens strålande värme värmer upp både kroppen och själen, vilket är annorlunda än att stå bredvid en värmepumps startknapp.
Vi reagerar instinktivt när vi sitter bredvid en brasa. Eldens fladdrande sken och doft av ved väcker urmänniskan inom oss och ger en känsla av trygghet och värme för natten.
En eldstad kan stråla flera hundra grader jämfört med ett vanligt element som bara når cirka 60 grader Celsius. Att känna värmen från elden och doften av brinnande ved är en fröjd för våra sinnen.
Eldstaden har överlevt från stenåldern till den moderna WiFi tidsåldern och kanske vill vi omedvetet känna av vädrets makter precis som våra förfäder.
Kontrasten mellan vedhögen ute i trädgården och den varma grottan inne vid eldstaden är stor. Kylan där ute biter i huden, men inne vid eldstaden vet vi att vi kan besegra den.
En vedstapel kan vara dyrbar, men den är också en syn att se i trädgården. Med en brinnande eldstad blir den ännu mer värdefull och skapar en mysig atmosfär som får oss att trivas.
Att elda med ved är ett sätt att bli mer oberoende av vår omgivning. Import av olja, el och gas från ett annat land gör oss sårbara här uppe i norra europa.
Att elda med ved kan hjälpa till att avlasta vårt elnät under kalla perioder. Och i allra värsta fall kan vi koka vatten eller laga mat med hjälp av vår vedkamin.
Att elda med ved kräver dock god planering. Vi måste förse oss med ved innan det blir kallt. Och den måste klyvas på våren för att hinna torka ordentligt innan vintern kommer.
Somliga ser en tjusning i det arbetet och den direkta belöningen som blir med vedeldning.
Vi lägger in ett vedträ i brasan när rummet börjar kylas ner och avkastningen sker direkt via den sköna värmen som snabbt infinner sig i rummet.
Idag har vi förmånen att kunna myselda, förr var veden livsviktig för oss. Ännu mer när vintern varade längre än vanligt.
När du eldar med ved är det viktigt att välja rätt träslag och torka veden ordentligt. Värmen vi får från veden beror enbart på vedens vikt eller densiteten. Kg per kg är värmemängden lika för alla trädslag vid lika fukthalt!
Ek är 60% tyngre än Al alltså ger den 60% mer värme. Al har andra egenskaper, den är t ex enklare att tända. Barrträd brinner livfullt med smäckande lågor, medan aspen brinner med stora jämna lågor. Eken är suverän som sista vedträ över natten.
Rå ved är hälften fukt! För att få veden att brinna bra, måste den kapas och klyvas när det är torrt ute tidigt på våren. Ju kortare vedbitar desto fortare torkar den. Fukten försvinner faktiskt 10ggr fortare genom kortsidorna på vedklampen. 1 m3 ved ska släppa ifrån sig 300 liter vatten innan den kan eldas!
En bra tid att klyva ved är innan påsk, då finns det chans att veden är torr till midsommar. 1 m3 blandved väger 750 kg fuktig och 375 kg torr! Halva vikten hos ett träd är alltså fukt!
För att få ut maximal värme och undvika problem med din eldning är det viktigt att välja rätt ved. Här är en guide för att välja ved som passar din eldstad.
Björk brinner jämnt och ger ett bra värmevärde. Vid för dålig syretillförsel bildas dock mycket tjära.
Gran är lätt och har ett lägre värmevärde än björk. Man behöver elda cirka 20% mer granved för att få samma värme som björk. Det är dock ett bra komplement att elda tillsammans med björk. Granveden torkar snabbt men sprakar och smäller i brasan.
Tall är rik på kåda och tänder lätt. Den sprakar också och bör eldas i stängda kaminer. Tallveden har en trevlig doft.
Al och asp brinner jämnt och fint, men ger ett lägre värmevärde än björk.
Ask och alm har högt värmevärde och glöder länge efter att elden har slocknat.
Bok, lönn och ek är tunga träslag med högt energiinnehåll. Garvsyran i ekved kan skada plåt i eldstad och rökkanal, men försvinner efter torkning i minst två år. Dessa träslag kräver längre torktid än andra.
När du har valt rätt ved är det också viktigt att tänka på hur du eldar.
Använd först något lättantändligt som tidningspapper eller tändstickor. Sedan kan du lägga på finkluven ved som kan brinna några minuter och sätta eld på de större klamparna.
Tänk också på att en kakelugn behöver öppna dragspjäll i början för att få bra eld och drag genom skorstenen.
När glödbädden har bildats kan du strypa dragluckorna för att bevara värmen längre.
Vid eldning av gran och tall kan elden spraka och smäcka, så använd alltid ett gnistgaller för att undvika spridning av gnistor.
Vedeldning är en gammal konst som kräver kunskap och förståelse för de olika stadierna i en bra eld. I en optimal eldning ska de olika stadierna pågå samtidigt för att skapa en effektiv och värmeeffektiv brasa.
Första steget är att förånga fukten i träet.
Därefter förbränns vedens gaser, vilket faktiskt står för 90% av vedens energiinnehåll. Detta sker vid en temperatur på cirka 350 grader Celsius.
Slutligen återstår de sista 10% av vedens energi i form av glöd, som har en temperatur på 550 grader Celsius och behöver minimalt med syre. Värmenstrålningen från en intensivt glödande brasa är välkänd för de flesta av oss.
De tre processerna förstärker varandra, vilket innebär att genom att använda blandved är kan det faktiskt vara enklare att uppnå en optimal och mysig brasa.
Det är därför ett ensamt vedträ eller ved från enbart en träsort kan bli en sämre eld!
